Så kan Skratta fult användas i en mening
- Han var nästan färdig att skratta åt henne för att hon såg så ond ut och stod med blossande kinder och sammandragna ögonbryn.
- Men därför att hon var sexton år och så tämligen vacker, trodde hon, att hon kunde skratta åt allting.
- Det var omöjligt, det var ju fult.
- Jag för min del kunde ju inte skratta.
- Nej, åt er skratta de inte !
- Du vågade inte berätta, men du ville i alla fall inte att de andra skulle skratta åt mig.
- Spela kanske inte fult, utan spela hårt och spela rejält.
- Ja så, det är för att skratta, som — tack så mycket !
- Hon skulle bara visa brevet för sina väninnor, och de skulle fnissa och skratta.
- Och det blir extra kul om det finns saker att skratta åt.
- Spela fult !
- Det var dumt, men man kan inte säga att det var fult.
- Nä-ej, är du så skroftokig, så du tar Boman, så får du haldrig hen vitten håf mej, det kan du sätta dej hå skratta håt !
- Vi ska älska och skratta.
- Själv skakar jag i hela kroppen och vet inte om jag ska skratta eller gråta.
- skratta.
- Man kan inte göra annat än skratta med, jubla med, man börjar tala något slags barnspråk, man påminner sig i hast en mängd dumma smeknamn.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
